Igår ringde jag vårdcentralen igen och förklarade att vi inte fick i Alva någon "härlig" Kåvepenin. Vi har känt oss som barnmisshandlare här hemma (gissar på att vi inte är de första föräldrarna med den känslan), M. har hållt fast hennes armar och huvud medan jag försökt spruta in skiten i munnen på henne vilket hon gurglade ut mellan skrik och gråt. Och nej, jag tänker faktiskt inte hålla på så i 5 dagar, så det så!
Men vi fick ett bra bemötande och till och med en ny läkartid där farbror doktorn kollade öronen igen och berättade att vi kan strunta i medicinen då det såg fint ut ändå. Woohoo!
I övrigt börjar jag få lite smått abstinens här hemma, har bara varit till läkaren med Alva 2 gånger och affären 1 gång på en vecka nu, annars har vi bara varit inne, i sjukstugan, och gnällt och mått bajs typ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar