07 oktober 2007

Lyckorus


Aldrig förr har så mycket tid gått så fort,
tänker på alla saker vi har gjort,
sen den dagen du och jag blev ett par,
är det ett år, tolv månader, trehundrasextiofem dar,
men alltid samma känsla, även att vi förändras,
och lågan brinner trots att vindarna har blåst hårt ibland,
och om vi någon gång gråter så möts vi alltid åter,
i lyckorus och det är därför jag älskar dig.

Jag minns allt, det finns inget rum som är tomt,
ser hur det goda berövar oss på allt ont,
och jag tar vara på varenda minut,
så låt mig vandra här på vår väg utan slut,
och alltid samma känsla, även att vi förändras,
vi lyser starkt och klart fast tiden borde satt sina spår,
och om vi någon gång gråter så möts vi alltid åter,
i lyckorus och det är därför jag älskar dig.

Kom och lägg din kind mot min,
dröm om oss om du somnar in,
jag är här hos dig.

Och det är alltid samma känsla, även att vi förändras,
vi lyser starkt och klart fast tiden borde satt sina spår,
och om vi någon gång gråter så möts vi alltid åter,
i lyckorus och det är därför jag älskar dig...