Viggo 7 månader

Lilleman växer och växer, idag är han hela 7 månader. Han är vår lilla solstråle, skiner upp så fort man pratar med honom. Charmar sin omgivning på nolltid, han är helt enkelt redan en liten casanova.

Kan: Sitta ordentligt, även om han tippar lätt så fort han blir ivrig med att hugga i sina leksaker. Gå snabbt i sin gåstol och gärna köra på 2, 4 och 6 fötter. Går även jättefint när mamma eller pappa håller i händerna.

Äter: För mycket mammas mjölk, kan ha med förkylningen han åkte på, nu äter han inte ens en halv dl. Frustrerande för mamma som hade hoppats ta bort minst ett mål amning vid detta laget.

Sover: Fortfarande 2 ggr, men är fortfarande lik syrran med att sömn bara är viktigt när han är dötrött och ögonen går i kors!

Pratar: Bluddrar på, helst med alla även sig själv. Är han på rätt humör kan det vara långa monologer med det som är i närheten.

Vill: Inte vara still en sekund. Det ska stås när det sitts och det ska sittas när det stås. Ligga på mage när det sitts och sitta när det liggs ner. Att äta mammas sladdar till datorn är väldans lockande, iallafall att dra i dem så att datorn närmar sig bordskanten fort, fort. Mamma får väl hänga med lite helt enkelt.

Skrattar åt: Bus, bus och åter bus. Tittut och BU! är himmelskt roligt då kommer det högsta skrattet på en gång.

Klädstorlek: 74 sitter bäst nu, men några 68:or hänger med och mamma har även krängt på strl 80 också.

Tuttnisse

Helt otroligt vad Viggo har adopterat mitt bröst som napp, kommer bli "the hell" här hemma när det bestäms att det får vara nog!

Snön vräker ner tiddelipom

Undrar om jag kommer hitta bilen imorgon när jag ska in till stan med ungarna och mor min för att julshoppa lite, inga julklappar är inhandlade ännu och nu är väl det ändå hög tid för det?

Bakade vörtbröd igår, och enligt mig blev det en hit, M. tyckte det smakade för lite så han får väl köpa eget helt enkelt...

Alva var hos mormor hela lördagen och byggde tomteland och myste med sina kusiner. Viggo myste lite extra här hemma, fast jag och M. gav oss på en storstädning och julpynt så fick han lite mer uppmärksamhet än när syrran är hemma, och att sitta själv i lekhörnan och tugga på massor av leksaker utan att någon vrålar "mina" och rycker bort dem var nog riktigt roligt.

Idag blev det lussebullsbak, och de blev så saftiga! Tycker det är svårt att hitta lussebullar som inte är torra, men efter ett recept som blev lovordat från flera håll kändes det värt en chansning.

Och vilken tur att jag bestämde mig för lussebullar idag, M.s arbetskamrat ringde och frågade om de fick komma på fika i snöyran, de köpte med sig lite fika och självklart bjöd vi på nybakta lussebullar, riktigt gott!

Och Alva blev superglad då de har en liten tjej på 14 månader som Alva hade jättekul med.

Mysig helg!

Det där med minnet...

Drog ut mig och ungarna till affären så att vi fick lite luft och ryggen fick sig en liten träning. Hade ingen lunch hemma heller så det passade bra tyckte jag. Jag "fick" smarrig smörgåstårta, Alva goda plättar och Viggo sedvanlig puré, alla nöjda utom Viggo som ratade maten precis somhan gjort hela veckan. Handlade också så att jag skulle kunna baka lussebullar och/eller vörtbröd idag, men det sket sig, glömde saffran (självklart) till lussebullarna och ölen till brödet. Uschalingen som bara en östgöte kan säga...

Vi smaskade lite efterrätt också, Viggo fick rårivet äpple, Alva och jag delade på en pepparkaksdammsugare, och nja, det var liksom, den gick ner, men inte med ett leende där man suckar fram "Gud, så god den var". Smakade helt enkelt pepparkaksdeg med punch och var ganska maffig och då åt vi bara en halv var. Alva smaskade dock i sig sin nöjt och upprepade "BULLE!"

Tänder eller fas

Då var vi där igen! Viggo har hittills varit ganska lätt i sina faser, men nu märks det att det är något som inte är 100%, han vill inte ha någon annan mat än mammas mjölk och somnade 1 timme senare nu ikväll och så fort man försöker lägga ner honom så vaknar och och blir totalt ledsen. Han är också mycket gnälligare under dagen, vilket fortfarande knappt innebär någonting, haha.

Idag har varit en otroligt oproduktiv dag, jag har varit sjukt trött och har bara velat lägga mig och sova vilket är ganska omöjligt när man är ensam med barnen... Vi satt och åt lunch i pyjamas, fint ska det vara!

Alva blir arg när bilarna inte vill göra som hon tycker och ska putta bort kameran då mamma är superdum som tar kort på henne då.

Då trumpetar den oerhört morgon(?)vackra mamman lite fult och då blir det glada miner igen.

Efter lunch kändes det som en bra idé att bli lite mer fräscha och pusskalas kan man ju aldrig få för lite av.

Viggo sitter banne mig aldrig still, försökte knäppa kort på han när han satt i mitt knä, det var ju enkelt, eller inte...

Och vad är det med bebisar och detta hårdrageri?

Produktiv

Det känns lite som om mitt ryggskott är på bättringsvägen, idag tog det inte ens en minut att ställa mig upp ur sängen och jag behövde inte stötta mig mot väggarna när jag började gå utan det räckte att stödja ryggen med händerna och gå sakta, sakta.

De 2 dagarna som varit har varit ganska jävliga, det har tagit mig minst 5 minuter att ens komma upp ur sängen, sen har jag vankat av och an här hemma och suttit lite då och då. Dåligt samvete mot ungarna att knappt kunna ha dem i knät, stackars Viggo när han ammar liksom. Och när man inte kan krama sin barn som man vill eller ta dem när de är ledsna för att man inte kan lyfta upp dem, vad jobbigt det är!! M. är iallafall hemma som föräldraledig nu och jag har anmält sjukpenning hos FK, ska bli intressant att se hur det reds ut...

Jag har haft en väldigt produktiv period nu, och det är riktigt störande att få ont i ryggen nu. Gissar att det är mycket illasittande framför datorn som bidragit till det dock. 

Jag håller på att göra en fotobok om Alvas första år, men helskotta vad svårt det är att sålla bland bilderna, egentligen vill man ju nästan ha med alla, men det går ju inte! Och det är inte få bilder som jag fått med, tror att det är uppåt 300 bilder, nu ska jag bara fixa bakgrund och texter...
Har även sett ut flera bilder som vi ska framkalla nu så att vi kan få upp lite kort på ungarna att pryda väggarna med, och gör en almanacka åt svärmor med bilder på ungarna och deras 2 kusiner på M.s sida.
Och så har jag skickat varsin namntavla som jag gjort åt ungarna till mitt Majs som ska trycka upp dem åt mig.. Men så kände jag att jag behöver ju också en almanacka så nu har jag gjort en personlig almanacka till mig, lite härligt när man kan bestämma själv vad man vill ha för utseende och vilka fält och saker man vill ha med!

Och tro det eller ej! Jag har just bestämt mig för att sy!! Jag syr aldrig, jag kan inte sy, har aldrig kunnat. Men jag tänkte att jag skulle bevisa hur fel jag har om mig själv. Jag ska sy 3 tygkorgar att hänga på väggen ovanför skötbordet i badrummet där vi kan ha diverse bra-att-ha-saker till ungarna och deras strumpor som just nu flyger omkring lite magiskt här hemma och ligger lite här och var.

Är det något jag tyckt varit så tråkigt sen Alva föddes är det att jag inte kan sy, för vad man skulle kunna sy roliga saker till ungarna om man hade syförmågan...

Ouch!

Ryggskott...

En lååååååååååång dusch

Barnen är med mormor och kusinerx2 på lite promenad till diverse saker, så nu ska jag duscha I. Lugn. Och. Ro!

Nya kronor på plats

Under tisdagen kommer Kungsgatans nya ljuskronor hänga på sina ordinarie platser inför julen.

Och i år kommer jag inte att få vara med om julmyset i Göteborg. Inte ens gå på Jul på Liseberg. Det känns lite ledset i hjärtat när jag tänker på det.

Mamma får skylla sig själv

För jag hann både pissa och spy innan hon kom...hahaha

Kallt för snoppen?

Lade precis Viggo i gymmet med en liten naken rumpa för att lufta lite, nu när jag kikar dit ligger han på magen ute på parketten. Det måste kännas kallt för den lilla snoppen!

What the f**k!

Ungefär den minen hade Viggo igår när han glatt snutta tag i nappflaskan i tron att det var det där goda vattnet. Vad taskig mamma han har som istället att hällt i välling, haha. 

Första försöket är härmed avklarat, han ville snutta på den om och om igen, men det var ju bara samma skit som kom. Får se hur det går ikväll, skulle vara så gott att dra ner på amningen lite successivt nu...

Ny vecka

Det borde ju vara en ny start, med nya krafter. Eller? Hehe, på jobbet var det alltid mer trötthet än piggelin då vad jag kommer ihåg. Det är väl ungefär samma när man är föräldraledig också...

I lördags var vi på kalas och firade min oingifta farbror, vi var beredda på att få gå hem med en tröttgrinig tös i och med att hon inte sovit något på dagen och kalaset började vid kl 18. Men icke, hon levde livet, dansade till danskampen med sin egen underbara taktkänsla och smaskade tårta kl 21. Viggo höll också ut länge men ögonen föll sakta igen vid kl 20.30.

Igår hade jag 2 ungar som var piggelin, en bakfull man och en massa tvätt. Jag hade tänkt att få sova ett par timmar till efter att Viggo vaknade kvart i 6 men så blev det inte. Utan en massa tvättande som sagt, och när det var klart fick vi göra oss lite vettiga och åka och fira far min. 3 chokladkakor till den kära whiskyn fick han, och vi fick smaskiga varma mackor med svamp, mumma.

Pappa M. här hemma fick också paket av barnen, ett underställ till en ständigt frusen M. när det är snö ute =)

Min stora lilleman

Mamma har ju glömt att visa... 

Jag kan sitta ordentligt nu!

 

Plötsligt händer det

En sur doft(?) sprider sig i rummet.

Inte lustigt att lilleman ligger förnöjt i sitt gym och tuggar leksak...

Önsketänkande

Min och Alvas konversation för en liten stund sen...

– Ska du komma och äta frukost?

– Tårta!

– Haha, nej, frukost.

–Tårta!

–Nej, smörgås blir det...

–Tårta!

Tror ni mamma Tess har svårt att hålla sig för skratt?

Äppelpäpplig rotfruktsgryta

Det låter så gott, och sötnosens sötpotatisgryta puttrar på spisen. 

När Alva var bebbe var jag helt insnöad på att laga all mat till henne själv, de tyckte inte lilla damen. Det gick ner tills jag var lat en dag och gav en barnmatsburk, då ratade hon min mat totalt. Kräsen var hon också, det var Hipps mat som gällde...

Nu när det gäller Viggo tänker jag göra en extra ansträngning, för det är skönt när de äter ens hemlagade mos så att man lätt kan gå över till vår vanliga mat sen. Förra veckan kom Andra mosboken hem i brevlådan, så har ska nu mosas!!

Nu är det alldeles strax dags för mig och lilleman att hämta storasyster på förskolan, sen tar vi helg då hon från denna veckan är ledig på fredagar.

Sötaste

Brrrr

Lite skillnad mot gårdagen...

Stort grattis mamma Lina & pappa Johan

& välkommen till världen du lilla vackra!

Förresten

Jag tror att Lina är på förlossningen, det är så spännande. Och jag är så avundsjuk!

En liten tanke till er därute som väntar era små, som ligger i tryggt förvar i fortfarande. I de där jobbiga ögonblicken, när man vill ha ut sin bebis nu och man undrar hur man ska kunna vänta några veckor till...

Ni har något så häftigt framför er! Som vi andra redan har gjort. Men ni har det där ögonblicket kvar, när ni får er bebis upp på magen som tittar med sina små ögon på dig, sin mamma, blir lugn av dina hjärtslag och doft.
Det finns inget mäktigare, och det är något ni kommer att få uppleva, snart.
Jag har upplevt det 2 ggr, och jag är avundsjuk på er att ni snart ska få uppleva det. Tänk att få se fram emot det!

Vinter på gång

Sitter här och sippar lite te, känns som om jag är värd det med endast 3 timmars sömn inatt och uppgång kvart över 6. Viggo sover och jag har diskat nästan all disk. Sitter och njuter av ett lite vintrigt Rimforsa. Kallt och frostigt.

 

Gårdagens syndiga kladdkaka

Vintermysig utsikt från loftgången

Kladdkakans dag

Och då måste ju jag som kladdkakefantast baka det också. Till hjälp hade jag Alva som numera halkat in på bakandet ganska duktigt. Hon tycker att det är så kul att få hälla upp och mäta och greja. Mer, mer låter det hela tiden från lilla damen. Viggo var också med när vi bakade, var hur go som helst hela tiden och tittade så intressant ner i bunken när jag rörde runt. Garderade mig och bjöd hem faster med familj minus 1, så kändes det inte som om att man bakar för mycket. Väldans trevligt med lite söndagsfika sådär...

Först bakade jag min vanliga syndiga kladdkaka, är man chokladälskare så är detta syndens näste som smälter i munnen! Sen var jag tvungen att testa en ny, en snickerskladdkaka, men den blev faktiskt lite av en flopp. Ska testa den sen med lite modifiering, den lät ju så satans god!

Dotter på speed

Jag vet inte om det var kladdkaksfikan (det är ju kladdkakans dag idag!) som gjorde det men just nu går min dotter på speed. 2 år, sover inte på dagen, läggdags är ca kl 19 men ungen är fortfarande igång. Hon gillar sina nya fårskinnstofflor från höstmarknaden iallafall...

Höstmys på Astrid Lindgrens Värld

Mysigt var det att vara iväg med barnen. Vi åkte med min barndoms-/närmsta vän AnnaJ och hennes barn Natalie och Oskar. Jag lovar, Viggo var också med, men det glöms liksom bort att ta kort på lilleman när han sitter i vagnen och Alva röjer. Tråkigt men sant, bättring ska det bli!

Helt slut...

Jag visste ju att vi hade det lite lyx i allt jobbigt att ändå vara hemma både mamma och pappa med 2 barn. Men jag undrar om det inte hade varit lättare att ha varit själv om dagarna med 2 barn från början. Nu blir det mest, KABOOM (lite batman, haha), här är verkligheten men istället för ett barn på 20 månader och en lugn liten nyföding så har jag ett barn på 26 månader i trotsåldern och en halvåring som numera också vill ha uppmärksamhet på ett helt annats sätt. Men jag tycker att det gått bra, förutom måndagen som jag tror blev värsta smällen för både Alva och mig.

Det märks att hon försöker göra sig lite mer bebis nu, när hon inte kan få uppmärksamhet från den andra föräldern. Då kan man bli bebis så att mamma också matar en och bär omkring på en. Det är ju bara det att det inte riktigt funkar så, och då blir man riktigt arg. Så det är mycket kärlek, kramar och pussar som gäller. För att vissa att man inte avvisar på något sätt, utan bara att man vet vad hon klarar av själv.

Viggo vaggar omkring i sin gåstol, han ser helt underbar ut. Han kör på både 2, 4 och 6 fötter. De minsta fötterna tar lite illa upp, de förstår ju inte varför brorsan kommer och kör på dem.

Imorgon blir det mys i Vimmerby, höstmarknad på Astrid Lindgrens värld för att vara exakt. Undrar om det är lika hutlösa priser som Jul på Liseberg...

Vattenflaskan rules!

Det är inte ofta mor & dotter fastnar på bild tillsammans

Idag är en sån dag

Myskläder på, håret fortfarande inte borstat, gårdagens sminkrester sitter fin på ögonen. Jag tycker faktiskt att det är ganska skönt och på något sätt mysigt att bara vara. Ungarna är tvättade och påklädda iallafall. De kanske inte har samma åsikt som jag så det är nog bäst, ska sanningen fram så kunde de nog inte bry sig mindre förvisso...

På dagens schema står diskning (helvete att vara utan diskmaskin nu), dammsugning och att fixa mat var 3:e timme så att humöret håller sig på topp hos ungarna (och mamma).

Hemsk mamma

Ibland känner man sig faktiskt så, när man är så maktlös att man blir urförbannad på sin egen dotter under ett 2-årsutbrott à la jag vägrar gå överhuvudtaget om du inte bär mig.  

Hur gör man då? 

Det är för mig helt omöjligt att "ok, jag bär dig för denna gång" när jag även har Viggo med mig. Jag kan inte bära dem samtidigt, min rygg knäcks, och att springa fram och tillbaka med en i taget är bara skrattretande. Hon är 2 år! Hon kan gå! Jag vet ju att hon bara kör med mig för att jag är hennes mamma, precis som alla barn (de flesta iaf). Hur tvingar man ett barn att gå när de totalvägrar? 

Det tog 15 minuter att gå från bilen och till vår loftgång idag, det är typ 20 meter och 4 normallånga trappor upp. Sen satt Alva och skrek på loftgången med både tårar och snor rinnandes för att hon fortsatte vägra gå de sista 2-3 metrarna. Då blev det en ordentlig maktkamp, hon fick faktiskt sitta där och gråta. Jag hade dörren öppen, det var bara för henne att komma in, jag gick ut ca varannan minut samtidigt som jag slängde ihop lunchen och pratade med henne och tillslut tog hon min hand och gick in.

Och nej, jag var inte så där totalt kolugn som man borde vara. Jag var riktigt förbannad och både höjde rösten och tog henne ganska omilt (absolut inte så att det gjorde ont!) under min arm när jag bar henne uppför trappen. Och jag står för det men jag skäms för det, efteråt funderar jag på varför jag tappar humöret, det gör ju ingen nytta. Men jag blir stressad när Viggo samtidigt sitter i sitt babyskydd och påminner mig om att han börjar tröttna och bli hungrig, och hela foglossningsgrejen gör sig påmind, och humöret sjunker direkt!

Kriget

Nu får jag känna på ordentligt att ha 2 barn själv när mannen jobbar. Alva och jag har haft krig här, allt går hur bra som helst bara Alva får göra det i sin takt, tyvärr funkar inte det när man har en halvåring att ta hänsyn till också. Och sen att inte få igenom sitt tjat om att bli buren till bilen, det var världens undergång tydligen. Min rygg pallar inte att bära 8 kg + babyskydd + ca 14 kg... Tur att man blir sams på vägen, annars skulle jag inte velat lämna henne på förskolan.