Amningsstopp natt 1

Sagt och gjort, igårkväll ammade jag Viggo för sista gången. Lite fånig känner jag mig som började lipa, men det är ju en sån mysig grej och jag vet egentligen att lilleman gärna skulle fortsätta.

Innan vi kom i säng strax efter kl 23 så vaknade han 3 gånger, inget ovanligt, ilsken som ett litet bi när han inte fick ligga vid bröstet men lugnade ner sig efter några minuter alla gångerna.  

Nattetid vaknade han allt som allt 4 gånger, samma visa där men han fann sig ganska snabbt och somnade om. Den fjärde gången var kring kl 4 och då fick han välling också, försökte första gången han vaknade men han totalvägra. Han började att vägra sista gången också men jag lyckades få in en droppe välling så han fick känna vad det var för han ville inte ens se vad det var jag kom med, och då mumsade han i sig allt fort som attan.

M. tog barnen på morgonen så att jag fick sova, men man känner sig allt sliten ändå! När jag vaknade kl 9 så hade jag större bröst än Dolly Parton så jag var tvungen att försöka pumpa. Det har aldrig funkat för mig men jag var tvungen då det gör så ont. Vanligtvis kanske jag får ut 20 ml under en halvtimme och det har inte varit värt det har jag tyckt och lyckas man då pumpa 1 dl på ca 10 minuter så kanske ni förstår att det gör ont!

När man ska göra en sån här sak så rekommenderar alltid BVC (vad jag har hört själv och av andra) att partnern som inte ammar ska ta barnet för att h*n inte ska känna lukten av mamman.

Men jag tycker att man ska känna efter själv, man känner ju sitt barn bäst och just nu så blir inte Viggo lugn hos M. så jag tog alla vakenstunderna och kommer fortsätta med det. Jag hade på mig BH, linne, tröja och kofta hela natten för att inte inte locka stackarn i onödan.

Vi hade tänkt att han skulle sova i sin egen säng istället för vår som han har gjort hittills, men han sov mycket bättre bredvid mig så då fick han göra det.