Det är en fas

Ja, just det, en fas. Så säger jag alltid när Alva är kinkig, sover dåligt och inte är sugen på mat i mer än 1 dag. Men nu fasen måste det vara just det.
Ett barn genomgår inte mindre än 7 faser under sitt första år i denna värld, då är barnet allt som oftast som jag skrev här över. När en fas är över så brukar barnet ha gjort 1 eller flera framsteg, det kan innebära att helt plötsligt kan det klappa händerna, eller krypa eller säga något ord.

Just nu är inget bra här hemma, förutom att hoppa som en galning med hjälp av mammas och pappas armar (leder j*gt bra till mjölksyra! kanske några muskler också) och att hissas upp och ner i luften snabbt.

Vi tog en promenad idag i hopp om att skrutt skulle sova bättre, tji fick vi, hon var uppe i famnen 99% av tiden och 50% var bara ledsamhet. Och jag lovar, min lilla fågelunge är numera en ganska rejäl klump. Hon somnade sedan 2 minuter hemifrån. Det var kl 15.06. Då satte jag mig på gården för att skriva detta inlägg så att hon skulle få somna gott och länge! i vagnen. Tji fick jag igen, hon vaknade 20 minuter senare och det är först nu, kl 19.31, jag skriver klart...

Det positiva med en fas är att den är övergående...weeii.