Livstecken

Nu har hela lilla familjen här hemma fått känna på hur det är att vara magsjuka.

Alva började ju sent i fredagskväll och fortsatte till i söndagskväll, då tog pappa M. över rollen som magsjuk och jag fick ta hand om en liten sjuk tös ganska mycket själv. Stor eloge till magsjuka pappa M. som ändå hittade viss ork när hjälp behövdes. Jag kände mig helt ok, men i måndagskväll var det min tur.

Jag hade maginfluensa ganska ofta när jag var liten, men detta var första gången sen gymnasiet och jag kan säga att jag inte har saknat det. Fy, ingen av oss är fortfarande bra, man har ont i hela kroppen och magen säger fortfarande ifrån. Alva har väl kommit tillbaka bra, men istället fått förkylning med tillhörande feber, vilket har gett oss en gnällig tös som försvårar för oss att få tillbaka våra krafter.

I helgen kommer Alvas mormor och kusin Julia på besök, och vi längtar. Då kommer Alva få lite stimulans, det märks, trots att hon inte är riktigt frisk än, att hon är mäkta trött på de vita väggarna här hemma och på mamma och pappa som inte orkar stimulera henne dygnet runt.

Jag får se om orken att jobba finns på fredag, är magen inte mycket bättre än idag så stannar jag nog hemma...